Allt är möjligt

BBB retreat Foto: Holly ClarkHej fantastiska du!

När jag hörde henne uttala orden ”I’m inviting you to a magical business retreat in an area of sacred redwood trees outside of San Francisco in October” kände jag en stöt i magen och visste: Jag måste vara där.

Jag bara visste det, lika säkert som att jag älskar mina barn.

Men hur det skulle gå till?

Jag hade inte en aning!

Vi var mitt i en vår (2013) där vi inte ens var säkra på att vi skulle kunna bo kvar i vårt hus, för försäljningen i företaget hade gått ner och vi visste inte hur det skulle utveckla sig. Bara att betala den slant som kursen hade kostat med coachen som yttrade orden ovan låg på gränsen för vad min ekonomiska man tyckte vi klarade av, och att resa någonstans på semester med familjen den sommaren var det inte tal om.

BBB retreat Foto: Holly ClarkAtt i det läget komma och säga Jag skulle vilja åka till San Francisco i oktober … Njae, det kändes lite väl magstarkt.

Ändå visste jag att jag var tvungen att vara där. Magen sa det, och jag har lärt mig att lyssna till den, “den hårda vägen” som man brukar säga.

Jag gick runt med min lilla hemlighet i ett par veckor, ruvandes och väntandes på det rätta tillfället att ställa frågan. 

Så plötslig bara poppade det ur min mun (det ”perfekta” tillfället brukar ju sällan komma så ibland får man ta det i flykten), och döm om min förvåning när min älskade make svarade: Klart att du ska!

Hörde du? Har jag världens bästa man, eller? Jo, så är det. Eller så har han bara samma tillit till sin magkänsla som jag har, och förstod att det här skulle inte bara vara bra för mig, utan för både företaget och familjen i förlängningen.

BBB retreat Foto: Holly ClarkOch han sa inte bara ja till den här retreaten, utan också till att jag på hemvägen skulle stanna till i New York och gå på en helg-workshop kallad Movers & Shakers för författare som vill vara med och påverka världen, ledd av inte mindre än Cheryl Richardson – en av mina stora coachförebilder – och Reid Tracy, VD för HayHouse, världens största förlag för böcker inom personlig utveckling, startat av en av mina största idoler och förebilder, Louise Hay.

Jag fick nypa mig i armen för att förstå att det var sant!

BBB retreat Foto: Holly ClarkDen här resan, som jag alltså företog mig hösten 2013, förstod jag ju var viktig redan från början – den hade ett särskilt pirr från början till slut som ackompanjerade allt jag gjorde.

Men jag hade ändå ingen aning då om allt den skulle leda vidare till.

Jag hade ingen aning om att den här resan var startskottet till förra årets fullkomliga överflöd av inspiration och energi och födelsen av en helt ny verksamhet för mig, även om den också ligger inom ramen för Kreativ Insikt.

Jag hade ingen aning om att den skulle öppna dörrar inom mig som jag inte ens visste fanns och få mig att se på mig själv och världen i ett helt nytt ljus.

Jag hade ingen aning om att den här resan skulle leda till att jag gick utanför alla mina bekvämlighetszoner och utmanade mig själv på ett sätt som jag inte gjort på mycket länge.

Allt det här visste jag ingenting om när jag satte mig på flyget med pirr i magen. Och kanske det var tur!

Carolina på BBB retreat Foto: Holly ClarkFör det är ju ofta så när vi följer vår inre vägledning, att vi bara kan se ett steg i taget framför oss. Det kan kännas läskigt, men det går bra, och det finns en anledning till att det är så. 

Om jag när jag fick höra talas om den här retreaten samtidigt hade fått veta vad den skulle leda till så finns det stor risk för att jag aldrig skulle ha satt mig på det där planet.

Det skulle ha låtit alldeles för läskigt!

Skulle jag resa till San Francisco fyra gånger till under ett år för att utveckla mig själv och mitt företag och lära känna andra kvinnliga entreprenörer som ville bidra i världen?

Carolina leder workshopen Gör din grej i GöteborgSkulle jag leda åtta överfulla workshops och en retreat med nästan hundra kvinnor hitresta från hela Sverige, Norge och Finland?

Skulle jag hålla i en e-kurs för över fyrahundra kvinnor som skulle leda till att många av dem startade eget företag, bytte till eller skapade drömjobbet eller utvecklade sig själva och sina relationer på ett alldeles fantastiskt sätt?

Skulle jag leda ett entreprenörsprogram med driftiga och kreativa kvinnliga entreprenörer som vill vara med och påverka världen till det bättre?

Skulle jag ge ut min bok Släpp loss din inre livskonstnär på engelska på ett dotterbolag till HayHouse? Lilla jag? Och så vidare!

Inget av detta hade jag trott på om någon sagt det till mig när jag satt på det där planet på väg mot San Francisco för drygt ett och ett halvt år sedan. Då hade jag nog bett piloten att vända om och släppa av mig!

Men när jag tog det ett steg i taget, lät en sak följa nästa, så blev det omöjliga möjligt.

På retreaten tackade jag – efter ännu en sådan där visshetskänsla i magen, trots den för mig svindlande summan, den tid och energi jag förstod att det skulle ta i anspråk av mig och att min familj skulle få klara sig utan mig i flera veckor under året – ja till att delta i coachens entreprenörsprogram för 2014, vilket öppnade kreativitetens slussar vidöppna och gav mig mod, inspiration och kunskap att sätta igång den nya verksamheten.

Carolina Gårdheim & Cheryl RichardsonOch på workshopen i New York, där jag träffade Cheryl och Reid och alla andra inspirerande och inspirerade “movers & shakers”, upplevde jag känslan av att jag inte var så otroligt långt ifrån mina drömmar som jag hade trott, de var faktiskt möjliga att uppnå på lite sikt …

Det är den typen av känslor som öppnar upp skaparkraften i oss – känns det möjligt (även om det känns jätteläskigt), ÄR det möjligt. 

Och varför berättar jag om det här för dig idag?

Jo, jag använder det här minnet när jag tvivlar, för att påminna mig själv om att allt faktiskt är möjligt och att när vi vågar lita på magkänslan så blir det bra, även om vi inte har en aning om hur det skulle kunna gå till innan.

För trots att jag har jobbat med det här i så många år – att lära mig lyssna till min mage & mitt hjärta, och att våga utmana mig själv att följa signalerna, följa mitt syfte – så behöver jag ständigt påminna mig om de här sakerna.

Och då tänkte jag att du kanske också behövde få en påminnelse just nu? Om att lyssna till det som du innerst inne vet är rätt för dig.

Jag har gjort ett fotoalbum från den här resan som jag tar fram ibland och bläddrar i just för att påminna mig om att allt är möjligt och att jag är på rätt väg, det är bara att fortsätta sätta ena foten framför den andra.

Varje gång jag öppna albumet känner jag pirret – själva livspirret som kommer av att följa sin egen inre vägledning, av att göra sin grej, och hur häftigt det är.

Du har säkert själv varit med om något som du inte hade trott var möjligt, men som ändå hände för att du vågade lita på att det var rätt? Eller något som blev så rätt just för att du slängde tvivlen överbord och lyssnade till ditt hjärta?

En idé kan vara att anteckna alla de här tillfällena på ett särskilt ställe. Eller göra en tavla med bilder. Det blir som en skattkista eller peppinglista att ta fram och läsa när du åter tvivlar (för det gör vi nog hela livet emellanåt – det kommer ju alltid nya utmaningar)! Det är mitt tips idag. 

Önskar dig allt gott och modet att våga följa din inre vägledning!

Med kärlek,
Carolina

Carolina Gårdheim är grundare av Kreativ Insikt, författare och diplomerad coach. Anmäl dig till hennes nyhetsbrev på CarolinaGardheim.se för att få hjälp och inspiration att skapa ditt drömliv från hjärtat.

Tänk vad som kunde ha hänt om jag inte hade lyssnat på hjärtat!

Dag och Carolina. Foto: Kate Gabor– Dag Arnemo.

– Hej Dag, jag heter Carolina Engman och jag blev rekommenderad att ringa dig av min kollega, Kajsa.

Jag hade just sagt upp mig från mitt arbete, dit jag hade återvänt efter att ha gått in i väggen knappt ett år tidigare. Nu tänkte jag resa runt i Asien i tre månader, och ville hitta någon som kunde hyra min lägenhet under tiden jag var borta.

Min kollega kände en kille som jobbade på Ericsson och föreslog att de kanske hade någon projektanställd utomlands ifrån som behövde bostad under en period.

– Och förresten, fortsatte kollegan, så är han singel och jättetrevlig …

Det lät ju inte så dumt. Jag var också singel och hade så sent som ett par månader tidigare klargjort för mig själv att jo, nu var det dags, jag ville gärna träffa en riktigt bra man. Jag var redo.

Så jag tackade för tipset och ringde upp den här killen.

Två timmars (!) intensivt telefonsamtal senare lovade han kolla upp om de hade någon som behövde en lägenhet och ringa tillbaka nästa dag.

Det pirrade allt lite i magen. Inte bara för att jag var lycklig över att ha sagt upp mig och nyfiken på vad det skulle leda till – jag hade inga andra planer än att jag skulle ut och resa, och så närde jag en dröm om att bli egen, men visste inte riktigt hur. Utan också på grund av den där sköna rösten i telefonen …

Nästa dag ringde han tillbaka. Tyvärr hade de ingen som behövde någon lägenhet, men efter ytterligare två timmars samtal, när vi gått igenom alla våra viktiga värderingar i livet och insett hur väl de stämde med varandra, hade han samlat tillräckligt med mod för att bjuda hem mig på middag.

Med två fulla almanackor lyckades vi hitta en tid ett par veckor senare.

Fjärilarna i magen när jag till slut stod utanför hans dörr och väntade på att den skulle öppnas kommer jag aldrig att glömma.

Dag. Foto: Kate Gabor.

Hur skulle det gå? Tänk om vi inte alls skulle ha samma kontakt “IRL” som på telefon? Och jag visste ju inte ens hur han såg ut … Bara att han verkade ha ett gott hjärta – och en skön röst. Skulle det räcka?

Men så öppnades dörren och – puh! – han såg ju helt normal och till och med riktigt fin ut!

Och visst blev det ett härligt möte. Som vi fortsatte nästa kväll hemma hos mig … oj, det gick fort!

Så fort att min hjärna inte riktigt hängde med. Vänta nu, sa den till mig, den här killen ser inte ut som den drömprins du har gått och drömt om sedan du var liten, kan det verkligen vara rätt? Han är annorlunda på något sätt, kan det verkligen vara bra? Det här är vi inte vana vid …

Så pass orolig blev min hjärna att den fick mig att på en träff någon vecka senare säga till den stackars mannen:

– Vi kanske bara ska vara vänner, trots allt …

Ouch … Det gjorde ont på stackars Dag, han förstod ingenting!

Och jag gick hem – och kände mig plötsligt så ledsen. Jag förstod inte varför! Jag hade ju gjort det som jag trodde var rätt, det som just då hade känts rätt. Men nu hade jag bara en tung känsla i magen – vad betydde den?

Det var här undret hände.

Jag kände efter. Jag lyssnade på känslan. Jag respekterade känslan. Och jag agerade på den, trots att jag inte förstod exakt vad den betydde eller visste vart det skulle leda.

– Du, när jag kom hem i går var jag jätteledsen. Och hela dagen idag har jag känt mig låg och nere. Jag vet inte om det verkligen var rätt beslut att bara vara vänner. Men jag vet inte heller om det skulle vara rätt beslut att vara ihop. Skulle det vara okej med dig om vi fortsatte att träffas utan att veta säkert? Bara prova lite till och se vart det leder?

Jag kommer alltid att beundra Dag för att han vågade. För att han inte var stolt och sårad och inte tänkte inlåta sig med en sådan ombytlig varelse som mig. Nej, han kände i sitt hjärta och visste – precis som mitt hjärta visste när det signalerade “fel väg!” till mig med den ledsna känslan – att det var VI. Det var ju meningen.

Så, utan att veta vart det skulle leda åkte vi till Öland tillsammans en helg. Trevande, sökande – och finnande varandra, och kärleken.

Min tre månaders Asienresa blev tre veckor i Thailand tillsammans i december och när vi kom hem började vi leta gemensam lägenhet – då hade vi varit ihop i fyra månader.

Idag, drygt femton år senare sitter vi här, herr och fru Gårdheim, med två fantastiska pojkar, ett underbart hem i skärgården och ett mycket speciellt företag att ta hand om tillsammans.

Tänka sig så det kan gå när man lyssnar till – och agerar på – vad hjärtat har att säga!

Tänk om jag istället bara hade tryckt ner den där känslan och gått vidare i livet, säker på att mitt “hjärn-beslut” hade varit rätt, som jag gjort så många gånger tidigare! Tänk vad jag hade missat … Det svindlar lite.

Önskar dig bra öron att lyssna på ditt hjärta med!
Carolina

PS. Senare fick jag reda på att min kollega, som tipsade mig om att ringa Dag, hade träffat sin dåvarande pojkvän och nuvarande man genom – Dag! Tjänster och gentjänster … 🙂

PS2. Lyssna till ditt hjärta och uppvakta dem du håller av på Alla hjärtans dag den 14 februari – eller någon annan dag! I Kreativ Insikts värld är det kärlekens dag alla dagar året om! Se några kärleksfulla presenttips här >