Liten drömmare blir stor … men skriver fortfarande!

Nalles leksaker - en av mina första böckerHej fantastiska du!

Sju år gammal var jag när jag skrev min första bok (i alla fall som jag har kvar): ”Nalles leksaker”. Datumet på framsidan är den 26 oktober 1974.

Jag hade ritat nogsamt och skrivit med mina finaste tryckbokstäver.

Nalles leksakerVi får träffa Nalles alla leksaker, som Björnen på bilden till vänster och Elefantklumpen på nästa sida, men även andra saker som finns i Nalles hem, som bokhylan (bokhyllan) och bestiken (besticken) och andra spännande saker.

Jag hade, som du ser, till och med häftat ihop alla sidor och gjort en framsida, som på en riktig bok. Jag var mäkta stolt!

Uppslag från en av Carolinas första böcker, Måns saker: måns gilar moröter ...Min farmor hade en stor, grön gammal skrivmaskin, och det dröjde inte länge förrän jag satt där varje gång jag var på besök och skrev, ord efter ord, som blev till nya böcker. Och ritade till, förstås! Här till höger är ett uppslag ur boken “Måns saker” (saker verkar ha varit viktiga för mig!), “måns gilar moröter” börjar texten.

Jag älskade den där skrivmaskinen, den fick mig att känna mig som en riktig författare, så liten jag var.

En av Carolinas första böcker: När Magda-lena skulle gå och handla.Och ”författarinna” kallade jag mig till och med när jag hållit på i ett par år – se längst ner på framsidan på den här boken, ”När Magda-lena skulle gå och handla”: där står “Författarinna Anna E. 9 år 21/12 -76” (jag hette Anna Engman på den tiden). Jag ansåg mig redan vara författare!

(Jag kan avslöja att Magda-lena lyckades förstöra alla matvaror hon handlat genom att gå i regnet och leka med sin kompis istället för att gå hem efter handlingen, så hon fick göra om allt nästa dag igen!)

Uppsatsskrivning var mitt roligaste ämne i skolan och jag tycker allt lite synd om min svenskalärare i sjätte klass, som fick ta emot en uppsats på 76 (!) A4-sidor … Men det var ju så roligt, och så svårt att sluta …

Men varför berättar jag för dig om det här?

Jo, för att det här för min del var en ledtråd i sökandet efter ”min grej”: Något som jag redan tidigt älskade, hade lätt för och gärna gjorde, även om ingen bett mig.

Det är inte alltid, men ofta, en bra ledtråd till vad det, som jag ser det, är meningen att vi ska syssla med här på jorden.

Just skrivandet är ju en väldigt konkret sak. Och skriva kan man ju använda i många olika typer av sysselsättningar.

För min del har jag kombinerat det med en annan sak som jag ofta gjorde som liten: Funderade över människorna och livet, varför vi gör det vi gör och hur allt hänger ihop. Jag var lite lillgammal och filosofisk redan vid unga år, men det som verkligen triggade intresset var de erfarenheter jag gick igenom som barn och ung, som gjorde att jag blev tvungen att fundera över hur jag själv och andra fungerade.

Så om du funderar på vad som är din grej i livet, vad du skulle må bäst av att göra, se gärna tillbaka på din historia.

Vad tyckte du om som barn? Vad gjorde du gärna och med lätthet? Och vilka erfarenheter har du fått genom livet som triggat intressen och kunskapsområden som du kan använda dina gåvor inom?

Där hittar du säkerligen ledtrådar till vad som finns i just din geni-cocktail, det vill säga den kombination av egenskaper, talanger, gåvor, intressen, erfarenheter, kunskaper och drömmar som gör just dig unik, och som ger dig energi och glädje när du gör det.

OGör din grej! 3 veckors e-kursm du är nyfiken på att hitta “din grej”, börja gärna med att gå min tre veckors mini-e-kurs Gör din grej! Det är en riktig vitamininjektion.

Mini-e-kursen Gör din grej! >

Om du är nyfiken på vad jag skriver idag (det skiljer sig en hel del från Nalles leksaker!), kika in här >

Önskar dig en dag full av sådant du älskar!

Med kärlek
Carolina

Carolina Gårdheim är grundare av Kreativ Insikt, författare och diplomerad coach. Anmäl dig till hennes nyhetsbrev på CarolinaGardheim.se för att få hjälp och inspiration att skapa ditt drömliv från hjärtat.

 

Världens mest kärleksfulla kärleksgåva?

Berlock Mitt hjärtaJag hade börjat på ett helt annat blogginlägg den här veckan, men så slog det mig att det snart är Alla Hjärtans Dag. Och då kunde jag bara inte undanhålla dig en av de bästa historierna om en kärleksgåva som jag har hört på länge!

Det var en kvinna som alldeles nyligen berättade för mig och Dag att hon en gång fick ett litet, litet, tunt paket i gåva av sin man.

Berlocken Mitt hjärta Och så sa han, maken:

– Det här ska du veta att du har haft länge, väldigt, väldigt länge.

Va, tänkte hon, har han givit mig något gammalt?? Lite orolig öppnade hon det lilla, lilla paketet – och där låg vår hjärt-berlock (se bilden) med texten Mitt hjärta …

Var inte det vackert? Jag blev i alla fall alldeles tårögd när jag hörde det!

Annars tänker jag att det nästan kan vara ännu vanligare att bli besviken när vi öppnar paket från den älskade. Det är ju inte alltid så enkelt att veta vad han eller hon uppskattar.

Jag hörde om ett annat par för inte så länge sedan, där hon berättade att hon alltid blivit så missnöjd när hon öppnat sin mans bröllopsdagspresent. År efter år var det likadant. Han lyckades aldrig pricka in vad hon skulle bli glad för.

Tyvärr tärde det här både på henne och förhållandet, för hon kände sig varken sedd eller älskad på det sätt som hon hade velat.

Men så ett år bestämde de sig för att göra något helt annat.

Istället för presenter skulle de ge varandra ett brev på bröllopsdagens morgon.

Ett brev med två listor som de skrivit till varandra:

– Det här har jag uppskattat hos dig i år, och
– Det här förväntar jag mig av dig nästa år.

Och då blev det något helt annat! När de uttryckte vad de tyckte om och uppskattade hos varandra fick relationen plötsligt ett lyft och de blev som nyförälskade igen. Och när de uttryckte vad de faktiskt förväntade sig av varandra, så öppnades dialogen och ingen behövde gå runt och känna sig missförstådd.

Det blev så lyckat att de nuförtiden gör detta varje år, och de tänker aldrig sluta.

För något av det viktigaste vi kan göra för varandra, förutom att uttrycka vår kärlek, är att vara tydliga med våra behov och önskemål. Sen kanske inte den andra personen kan uppfylla alla våra behov eller önskemål, men i min erfarenhet är det allra viktigaste att uttrycka dem, att bli sedd och hörd. Sen, om det behövs, kan vi hitta lösningar. Det finns alltid lösningar.

Och om inte annat, så har vi varit ärliga med varandra, det bygger tillit och förtroende, oavsett om man kan leva upp till förväntningarna eller inte (och som sagt, det är inte alltid det viktigaste, att komma varandra nära genom att vara öppna med varandra brukar räcka).

Så det kanske kunde vara en idé inför årets Alla hjärtans dag?

En ännu enklare sak du skulle kunna göra för att förbättra din relation är att ställa den här frågan till varandra och lyssna noga på svaret:

– Hur kan jag visa dig kärlek på ett sätt som du uppskattar?

Prova! Det kan ge oväntade resultat, ofta vet vi mindre om varandra än vi tror …

Så ge gärna en gåva till din älskade, till din bästa vän, till dina barn, den här Alla Hjärtans-dagen.

Men glöm inte att också kommunicera med varandra, att tala om vad ni uppskattar med varandra – gärna detaljerat! – och att vara tydliga med vad ni har behov av och vad som är viktigt för er.

Då kommer varje dag att bli Alla Hjärtans Dag …

Önskar dig allt gott och massor av kärlek (du har den inom dig)!

Med kärlek,
Carolina

Carolina Gårdheim är grundare av Kreativ Insikt, författare och diplomerad coach. Anmäl dig till hennes nyhetsbrev på CarolinaGardheim.se för att få hjälp och inspiration att skapa ditt drömliv från hjärtat.